BOUKIE BANANE VIII - PAROL PE TENGN

Is the fountain running dry? Here are some of my latest.

My Photo
Name:
Location: Rose Hill, Mauritius

I have devoted much of my time on research on and promotion of Mauritian Creole which I prefer to call Morisien, the national language of Mauritius. Visit my website: www.boukiebanane.orange.mu

Tuesday, June 27, 2006

BOUKIE BANANE VIII - KAN PAROL PE TENGN


COPYRIGHT DEV VIRAHSAWMY
http://pages.intnet.mu/develog


POU RACHEL

To kone Rachel, mo zoli baba,

Bann tilespri la zot pe radote;

Zot pe koz nenport, nek zaza-zaza;

Zot pe dir koumsa - bann pov bachara -

Ki dimoun malad pe pey zot pese;

Ki Bondie Lamour pe pini zanfan.

Zot pa pe konpran ki Bondie Lamour,

Avoy nou boubou pou fer nou rapel

Ki nou tou bizen ed seki soufer.

Si nou pa kapav, savedir nou'nn fel.

To kone Rachel, mo zoli baba,

Laba dan maray zanfan dan maler.

Zot fen, mo fifi. Zot papa pa la;

Zot mama malad. Bann tilespri la

Zot pe radote. Zot pe dir koumsa

Zot dan pens zordi pou zot pese yer.

Zot pa pe konpran ki Bondie Lamour,

Avoy nou boubou pou fer nou rapel

Ki nou tou bizen ed seki soufer.

Si nou pa kapav, savedir nou'nn fel.

To kone Rachel, mo zoli baba,

Bann niaz pe korde, lesiel pe plore;

Laba lafore nepli pe nouri

Zwazo, papiyon, mouna ek tedi.

Bann tilespri la pa aret fane;

Zot pe dir koumsa peyna pou traka.

Zot pa pe konpran ki Bondie Lamour

Li bien tris zordi. So zanfan finn fel.

Olie aroz fler ar dilo beni

Zot pe vers lasid dan vant eternel.


MALINI

Enn serkey soliter, trwa pogne later,

Detrwa petal fler. Samem tou Malini.

Dimoun sivilize, ki priye Bondie,

Ki frekant kalimay, alim sanbrani;

Pou protez zot kadav vivan ti prefer

Kas koko, alim kanf pou pous movezer

Olie donn twa bwar enn gout dilo beni

Ed lavi ale Malini, Malini.

Pardonn zot Malini; pardonn zot!

Enn sans ki enn zour enn gran madam kouraz

Ti eklat silans pou ki laverite

Lev latet lao dan salon ipokrit,

Ouver laport-lafnet, les ler fre rantre,

Met mansonz dan desbinn. Enn sans to ti la

Malini, Malini! Enn sans to ti la

Pou ouver lizie tang e sarye lakrwa

Bann ki ti dan prizon prezize.

Pardonn zot Malini; pardonn mwa.


SANTE PERDI BANN

Mo kriye, mo kriye; personn pa pe tande;

Personn pa'le tande.

Mo poli mo parol; mizir tan, mizir ton;

Met lord dan bann silab; fer rim sone partou

Par andan, par deor.

Me partou zorey sourd par expre bous zorey.

Perdi bann, perdi bann, mo sante perdi bann;

Perdi bann, perdi bann, mo sante peyna bann.

Mo kriye mo sagrin; mo sant mo ki dir for

Enn lavi ki toufe

Dan rafal pa konpran. Me dimoun fer sanblan

Pa tande, pa konpran. Kouma gout lor fey sonz

Mo parol glis-glise

Tom deor dan bake. Ferblan vid fer tapaz.

Perdi bann, perdi bann, mo sante perdi bann;

Perdi bann, perdi bann, mo sante peyna bann.

Mo sante perdi bann, olie mont dan lesiel

Pe tom pouf dan labou.

Laba mem tilapia refiz gout so parfen;

Mem lever tourn lalev, montre so repiyans.

Sidartha, Sidartha

Kouma to fler lotis, fer mo sante trouv kler.

Perdi bann, perdi bann, mo sante perdi bann;

Perdi bann, perdi bann, mo sante peyna bann.


DINITE, PA SARITE!

Pa fizon avan eleksion;

Ver larak pou may li dan lak.

Ramas to pitie ipokrit;

Gard to sarite koz manti!

Mo ser pe rod dinite

Ki dan menot labraget;

Liberte ki pe mwazi

Dan kazot falokrasi.

Pa gous-foulous pou fer lafoul;

Trwa lakrwa garanti nisa.

Ramas to fos demokrasi

Ki gres roulman misie roupi.

Mo ser pe rod dinite

Ki dan menot labraget;

Liberte ki pe mwazi

Dan kazot falokrasi.

Pa papie kouler fennsifer;

Konsomasion zero depo.

Ramas to zes kasiet defo

Ki bous lizie zanfan Bondie.

Mo ser pe rod dinite

Ki dan menot labraget;

Liberte ki pe mwazi

Dan kazot falokrasi.


PA TOUY MO MAMA

Roupi ron pa ase; li rod roupi kare;

Depi soley leve, ziska soley kouse

So lapeti loulou zame aret grogne;

Plis li plin so boyo plis li dimann ankor.

Jabaljas dir bas!

Pa touy mo mama, ayo!

Pa touy mo mama!

So roupi pa ase; pou lotla pli zoli;

So kofor pa ase; pou lotla pli ranpli;

So grander pa ase; li ole plas lotla ...

Ar larme mersener li plant rengn laterer.

Gestapo manti!

Pa touy mo mama, ayo!

Pa touy mo mama!

Vant later pe korde; so kasket desire;

Dilo dan so poumon; dilo dan so soulie;

Soley bril so seve; so linz blan finn vinn rouz;

Dan karo may dore pie disab pe pouse.

Rachas pe donn bal!

Pa touy mo mama, ayo!

Pa touy mo mama!


NI DIVAN, NI DERYER! AKOTE!

Pa bizen to al divan-divan

Koumadir bizin sorti premie

Koutkekout.

Pa bizen res deryer mo koko

Vadire lonbraz soley kousan

Konfortab.

Vinn la mo gate lor mo kote drwat;

Les mo poz lame lor to zepol gos.

Ni divan, ni deryer

Me la koste ar mwa.

Pa bes latet, gard lizie ouver;

Mizir to lemonn ar santiman,

Ar lespri.

Pa tas deryer kouma lake bef;

Vadire zis bon pou farous mous

Parazit.

Vinn la mo gate lor mo kote drwat;

Les mo poz lame lor to zepol gos.

Ni divan, ni deryer

Me la koste ar mwa.

Pa ekout rimer ki pe fane

Pou fer zanfan kwar fam dernie lo,

Lake bef.

Zot finn ferm Shakti dan fon tirwar

Pou efas so nom dan nou memwar

Me abba!

Vinn la mo gate lor mo kote drwat;

Les mo poz lame lor to zepol gos.

Ni divan, ni deryer

Me la koste ar mwa.


PREZIDAN KRAZKOR

Li ek so bieneme ti konstrir

Enn tanp kot lalimier sirkile,

Lor lezel ler sakre, prop ek pir.

Kan finn ler pas temwen alala

Lor vites li vinn fer bon vale.

Prezidan Krazkor baba

Pou so prop dibien

Avoy Madam la baba

Anekzil bien lwen -

Ekzil volonter.

Li ek so bieneme ti anvi

Ansam tras enn sime diferan

Kot Yoni ek Linga konn partaz

Parrsadi, petal fler ek dimiel

Me lespri mesanste pa ti'le.

Prezidan Krazkor baba

Pou so prop dibien

Avoy Madam la baba

Anekzil bien lwen -

Ekzil volonter.

Li ek so bieneme ti fer tou

Pou Sakre Feminen ek Sakre

Maskilen enn ar lot viv ansam

Me krazkor maskilen ek larme

Krazer kor lor vites efas tou.

Prezidan Krazkor baba

Pou so prop dibien

Avoy Madam la baba

Anekzil bien lwen -

Ekzil volonter.


PA MELANZ KALCHOUL

Kan koz devlopman, ala lor vites

Li koz teori privatzasion,

Globalizasion.

Koz literesi, ala lor vites

Li koz Volapuk, miltilingwistik

Ek so fer koustik.

Pa melanz kalchoul, mo fami!

Kouyer douri, kouyer kari,

Kouyer dal, kouyer satini,

Tousala kouyer, sakenn so manier

Me pa mem zafer.

Koz demokrasi! Ala lor vites

Li li koz jati; 'pa tous sipaki,

Pa tous sipakwa'.

Koz idantite, ala lor vites

Li rod so rasinn dan bol bouyabes.

Li rev monarsi.

Pa melanz kalchoul, mo fami!

Kouyer douri, kouyer kari,

Kouyer dal, kouyer satini,

Tousala kouyer, sakenn so manier

Me pa mem zafer.

Koz egalite! Ala lor vites

Li kouchou-kouchou ar kouzen-kouzinn.

'Nou bann andanze!'

Koz nouvo dime! Ala lor vites

Li koz avantier, lor letan margoz

Pou pa get zordi.

Pa melanz kalchoul, mo fami!

Kouyer douri, kouyer kari,

Kouyer dal, kouyer satini,

Tousala kouyer, sakenn so manier

Me pa mem zafer.


KAS KOKO, BWAR DILO

Mo vwazen agos, gramaten-tanto

Kas poz anba pie, atann fri tonbe.

Mo vwazen adrwat dan zarden toultan

Piose, fouye, bine, seme, plante;

Fer lavi zerme dan antray later.

Pou kas koko, koko;

Bwar dilo, koko;

Plant pie koko, koko;

Plant pie koko.

Mo vwazen agos pa konpran kifer

Konpansasion la tarde pou vini;

Kouma larkansiel ar promes trezor,

Li gidi anvi me kasiet soukdou.

Tini mem, so godo zame vini.

Pou kas koko, koko;

Bwar dilo, koko;

Plant pie koko, koko;

Plant pie koko.

Mo vwazen adrwat souy dilo lor fron,

Fann dilo lor fler, pas laswaf later;

Mo vwazen agos, fizi dan lame,

Lasas yev ek serf; ar lamson malen

May baba pwason. Li kontan disan.

Pou kas koko, koko;

Bwar dilo, koko;

Plant pie koko, koko;

Plant pie koko.


CHRIST-ELLE

Ayo mo baba!

Vant ti sarye twa, vant ti nouri twa

Pe brile baba, pe plor to martir.

Lespri detrake finn kraz bouton fler

Avan li ouver pou bwar lalimier.

Kouma pou dir twa bizin pardonn zot

Ki pa pe kapav konpran Shakti Yug,

Prensip liberte dan lamour pran kont?

Kristel mo Christ-Elle lespri detrake

Finn krisifie twa.

Kristel mo Christ-Elle, bizin pardone

Me ...

Kouma pou bliye?


ANOU KAS PALTO!

Vremem to onte anbras to mama?

So seve pa ble; so lizie pa blon;

So regar pa kler kouma ferm lizie?

Al kasiet baba, rod enn lot mama

Lot kote dilo. Ayo mo matlo!

Matlo, mo matlo,

To palto ena defo;

Ala li tro gro; ala li tro gran;

Ala li tro larz ousa tro sere.

To tayer, matlo,

Finn perdi so santimet.

Pa dir mwa beta, dalpouri, gropwa

Fer manze vinn rans, fer gagn maloker.

To prefer bigmak, nasta dideor.

Ki to dir? Pitza gout sivilize?

Fer twa anvi sant I-ta-li-a-no?

Matlo, mo matlo,

To palto ena defo;

Ala li tro gro; ala li tro gran;

Ala li tro larz ousa tro sere.

To tayer, matlo,

Finn perdi so santimet.

Matlo, mo matlo, kifer to pa'le

Vinn koste ar mwa? Akoz mo lame,

Akoz mo lipie kouver ar later?

Depi gramaten mo finn kas palto.

Kas palto mo nam! Kifer to pa'le?

Matlo, mo matlo,

To palto ena defo;

Ala li tro gro; ala li tro gran;

Ala li tro larz ousa tro sere.

To tayer, matlo,

Finn perdi so santimet.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home